Ensam söndag i Norrland. Häromdagen kände jag mig ensam, idag känns det skönt.

Vi spelade igår och det gick … Ja, det gick väl ganska bra. Lördagspubliken hos oss är som söndagspubliken på andra teatrar, dvs säga, matinée-feeling. Vi spelar kl 15 på lördagar vilket betyder en äldre publik, människor som gärna slipper vara ute på kvällen ( och matinéerna brukar vara på söndagar på andra teatrar) och äldre människor är kunniga, livserfarna, kan sin HasseoTage – toppen helt enkelt- men lite försiktiga i sina reaktioner. Alltså, dom skrattar tyst!

Och vi vill gärna få härliga, hörliga, reaktioner, det gör oss bättre!

Nu KAN ju publikens respons bero på hur bra vi är, förstås. Men lyssnar man på applådtacket, är publiken antingen oerhört väluppfostrad eller rätt så glad!

Nå,vi gjorde en ok show och idag är jag ledig och har liksom lördag…. på egen hand, eftersom älskling är i det andra hemmet….😘

Så jag gick på julmarknad!

Trist väder, men snön föll som lovvikavantar i barnstorlek…. även om dom tinade när dom landade för vintern är inte supervintrig utan ganska varm just nu….

Hursomhelst, jag shoppade bröd på bageriet och trängdes med övriga -alla!!!- Skelleftebor som ville gå på julmarknad, halkade fram i issörjan och såg uppmärksamt på allt som fanns att köpa, korvar och kransar fårskinn och pryttel och nu är jag hemma i lugnet och kan lata mig.

Ostbågar ( ostkrokar säger man här, men det går ju bort!!) och bubbel! Ja, vaddå? Jag har ju ledig dag!

Hemlängtan och scenångest. Inget kul just nu….

Jag längtar hem.

Jag vaknade på fel sida imorse. Eller fel, det är det kanske inte, men annorlunda!

Livet i norr har varit toppen, men i och med att det börjar gå mot sitt slut, börjar jag vända blickar och känslor mot hem.

Jag skapar ju mitt hem där jag befinner mig, funkar på hotell och även nu i min teaterlägenhet. Lite stearinljus och musik och nåt att äta så är jag hemma.

Men nu -idag- vill jag HEM hem.

Jag vill vara på landet, med älskling och Torsten och julförberedelser och brinnande brasa.

Jag är nog bara trött. Lite sliten. Livet i bubblan tar på en, även om såå mycket är underbart och roligt och fyllt av upplevelse.

Igår var en jobbig dag på jobbet också, jag har en sketch som jag hatar, jag sliter med den varje kväll för att få den att lyfta men DET GÅR INTE!!!

Skådespelarens mardröm! Att stå på scenen och skämmas!

Och igår kom jag dessutom av mig, tappade texten så att det sjöng! Publiken tycker att det är kul när sånt händer, och jag fixade väl till det någotsånär, men ett misslyckande är det ju, trots allt….

Det är vinter i Skellefteå i alla fall. 12- idag. Jag gillar vinter, så det är bra.

Och jag har ju lekkamrater på jobbet, dom piggar upp. Vi skrattar mycket!

Så detta är bara en tillfällig svacka. Snart är jag på banan igen! Och jag ska ÄGA den där j-a sketchen ikväll!

Bring it on, life!


Hinna, stressa, ha kul!

Hemma i Stockholm. Försöker hinna allt.

Roa mig, är ju ett! Jag och älskling gick på Julhavre, mat och vin och skratt och Luciatåg, i Stallfåglarnas/Stallbrödernas regi. Kul!

Jag tycker att jag har blivit fin! Jag har ju Viktväktarätit i några månader och äntligen känner jag mig rätt i kroppen! Det är en härlig känsla!!

Här är Lucian med vänner! Lucian till vänster är Ann Westin som körde en bejublad standup efter dom lite ner traditionella sångerna!

Sen är det ju jullogistiken! Förbereda och till viss del för-handla och småpacka så att älskling kan för- ta med sig till landet, vi kommer ju att bära ihjäl oss i alla fall… Det blir lätt så när man firar jul på ö…

Julköttbullarna är gjorda!

Sen träffa föräldrar, mor är på ingång för att få lite lunch, far lämnade efter frullen imorse..

Ikväll kompisträff, ska bli toppen!

Och, förstås, pussa på älskling! Men det har jag ingen bild på!😊

Imorgon tillbaka till Skellefte!

Resa hem. Från hem.

Klockan 5.59 söndag morgon. Det enda jag hör är regndropparna mot byggställningen. En ensam vandrares regntunga steg.

Jag står vid flygbussen. På väg hem! På väg till det som är på riktigt mitt. Min man. Min lägenhet. Mitt liv.

Bara en kortis, förstås. På tisdag är jag tillbaka i min norrländska verklighet, bubblan kallad. HasseoTage-världen, förhoppningsvis lite snö-världen, gå till jobbet-världen.

Den är också min. På ett annat sätt.

Resa hem. Från hem.

Klockan 5.59 söndag morgon. Det enda jag hör är regndropparna mot byggställningen. En ensam vandrares regntunga steg.

Jag står vid flygbussen. På väg hem! På väg till det som är på riktigt mitt. Min man. Min lägenhet. Mitt liv.

Bara en kortis, förstås. På tisdag är jag tillbaka i min norrländska verklighet, bubblan kallad. HasseoTage-världen, förhoppningsvis lite snö-världen, gå till jobbet-världen.

Den är också min. På ett annat sätt.

Efter teatern.

Att komma hem efter föreställningen. Slå upp ett glas vin eller koka en kopp te. Eller dricka upp det kalla teet som står kvar sen tidigare på dan, det gillar jag också,

Jag har lagt min energi och min glädje hos publiken. Förhoppningsvis känner dom det och blir glada själva. Ibland får dom mera av en kamp, jag och mina kollegor försöker så mycket vi orkar att ge något bra och det händer att vi försöker för mycket! Vi vill så gärna att det ska bli bra så att publiken känner sig påhoppad, attackerad nästan, och backar. Vägrar ta till sig, vägrar förstå och framförallt, vägrar ha roligt!

Vi står i kulisserna och lyssnar på varandra, vi hör hur stackaren på scenen sliter och försöker, försöker igen, försöker med sitt hjärteblod att värma upp dom dom kommit för att se oss, som betalat dyra pengar för att få en upplevelse, som trots våra försök kanske kommer att besviken gå ifrån teatern.

Och ibland, som ikväll, faller det mesta på plats! Folket i salongen är glada och med på noterna, vi på scenen studsar fram, drivs av skratten och känslan av att vi alla delar en fin stund.

Och sen då, att komma hem. Det är tyst. Jag sminkar av mig, smörjer in mig, klär av mig och sveper in mig i min negligé. (Det är en bajsbrun mångårig osexig flercemorgonrock, perfekt för sitt syfte!)

Jag tar mitt glas eller min kopp, äter mitt lilla tilltugg ( för närvarande är det rostat libabröd och hummus) och njuter av tystnaden och känslan av att idag! Idag gjorde vi nåt bra! Idag vet jag varför jag är skådespelare, för det var det här jag ville åt! När både jag, vi – mina medskådespelare och mina tekniker- och publiken är nöjda.

Det finns inget bättre!

Varför sover jag inte?( När man kan knöka sin hjärna runt julen!)

Fast egentligen vet jag ju det… jag har varit föööör overksam idag och det straffar sig nu

Jag tog en lång vintrig promenad och det var ju toppen, resten av dan har gått mest till Netflix och nu börjar jag tröttna på det!

Fr o m imorgon ska jag … planera jul! Logistiken för vår jul är krånglig i år, eftersom jag spelar sista föreställningen här i Skellefteå 22 dec, tar nattåget hem till Stockholm och anländer 23, då ska all mat och vin och sånt vara inhandlat och packat för vidare transport till landet där hela jul-kitet ska upp i flygande fläng inför gästinvasionen på julaftons morgon.

Och älskling är en redig man som fixar det mesta, men betro honom med julhandlingen – det vet jag inte om mina nerver klarar…😅

Så detta ska jag planera och skriva listor och förenkla så mycket jag kan imorgon! Bestämma menyer och peka med hela händer och bossa runt så mycket det går härifrån!

Jag blir trött bara jag tänker på det! Bra, då kanske jag äntligen kan somna!

Jag längtar mest efter frestelser…

Jag har inte kommit in i Efterpremiär-rutinerna ännu. Jag vill bara vara hemma och tänka på mig och livet och vad som händer sen. Och läsa bok och se på olika serier på paddan. Jag vill drick vin och äta godis, men det avhåller jag mig ganska bra ifrån, åtminstone med tanke på HUR MYCKET vin och godis jag har lust att stoppa i mig.

Jag har ingen lust att gå till Friskisosvettis. Jag har knappt lust att gå ut och vandra längs älven, men det gör jag ändå ibland och blir varje gång glad över att jag faktiskt tog mig i kragen och gick ut.

Jag ser ut genom mitt söndagsfönster och rycker i min krage, men det ger inget resultat idag… Förresten SKA jag strax gå ut, jag ska gå på teater med en vän från ensemblen.

Det sociala livet i Skellefte är ju annars rätt begränsat, jag umgås typ bara med dom jag känner från jobbet. Och den här ensemblen som jag jobbar med nu, är till största delen småbarnsföräldrar eller hursomhelst osugna på att hinka vinflaskor efter föreställningen. Nyttigt förstås, även för mig, och faktiskt helt okej för jag är en stor vän av grönt te, men ibland så fuskar jag.

Lördagkvällen igår tex, då fick jag både godis och vin. Och te! Och hade hur mysigt som helst, med mig själv.

Selfieskola hade jag också… Tyvärr får jag väl inse att jag ser ut som en häxa och att det är därför mina selfies får mig att likna en sån, men det är i alla fall roligt att försöka!😂

Tillbaka till vardagslivet!

Ok. Nu börjar sista fasen här i Skellefteå. Min sista månad har påbörjats.. Det känns redan lite sorgligt, men, återigen, jag har en HEL MÅNAD att leka vidare på!!

Älskling åkte hem igår. Vi åt middag i hemmet, drack massvis med bubbel ( fast hans glas ser onekligen rödvinsaktigt ut..🙄) och sen vinkade jag adjö vid busshållplatsen

Idag tog jag en vinterpromenad längs älven. Lika vackert som vanligt, frosten låg tjock och badtemperaturen var inte inbjudande…

Både Powerwalks och annan träning har legat så att säga på is ett tag, men nu är det dags igen! Lediga dagar betyder tid för aktiviteter!

Guuu vad hurtig jag låter..

Nu ska jag gå till teatern. Första showen efter premiär! Alltid lika intressant att se hur det går!

Älskling och jag post-premiär

En liten semester får vi, älskling och jag. Han är på besök här i dom norrländska skogarna (!) för att se min premiär på HasseåTagesJulafton på Västerbottensteatern i lördags och passar på att stanna lite extra.

Audrey Hepburn och jag, hemma i Skellefte- hemmet.

Så vi gör inget! Jag menar inget! Vi sitter i soffhörn, läser, ser på paddor , smaskar nåt gott. Promenerar till närmsta restaurang där vi dricker nåt inte alltför ansträngande till maten. Idag var vi på bio och såg Bohemian Rapsody, jättebra film om man gillar Queen och biografier. Det gör vi!

En liten semestrig eftermiddagsdrink. Känns lyxigt i Skellefteå , måste jag säga… Bara att hitta ett öppet ställe en måndageftermiddag…

Solen skiner lagom och vi promenerar lagom och jag sover bättre än jag har gjort på ett tag.

Imorgon åker han hem. Jag ska återgå till min skelleftiska verklighet. Nu börjar jobbet. Spela på kvällen. Umgås med min teaterfamilj. Kanske ta tag i powerwalk och Friskis igen!

Det blir kul!