Efteråt

Vår semestervecka börjar närma sig slutet. Regnet VRÄKER ner, vi sitter på terassen och måste nästan lyfta på fötterna för att inte bli blöta.. Det är underbart. Och liksom en punkt…

Fast solen kommer ju tillbaka och värmen och vi har en hel dag kvar och bad och mys och champagne och … och … och …

Men just nu är det stillhet. Dom sista gästerna i vår hektiska gästvecka har åkt. Kvar är vi och lugnet.

Undrar om älskling planerar en framtid som Jultomten …

Åza i kvällsljus. @azabrennander

Vi tillbringade kvällen på terassen tills myggen tvingade in oss. Jag fattar inte var dom kommer ifrån, var föds dom, i denna torra sommar?

Hursomhelst, Åza Tobias o Theo avslutade vår ström av gäster, och hur mysigt som helst var det!

Nu är det bara vi! Hand i hand på terassen. Varsin bok. Frid.

Vi väntar bara in några grannar på ett glas champagne….

😅😂👍🏻

Nattliga funderingar

Sova. Det går inte. Värmen och tankarna och en lätt känsla av blää förhindrar det. Håller jag på att bli sjuk? Eller är det bara blandningen av separationsångest och längtan efter att ta tag i livet utanför semestern som får mig att känna mig såhär?

Vi var på en så fin middag hos våra vänner i deras glashus ikväll. Våra andra vänner var också med så det kunde inte vara bättre.

Utom mitt humör då. Eller att Blodmånen inte ville synas bakom molnen. Eller att känslan i min mage är … olustig på nåt sätt.

Jag har haft en låååång sommar. En härlig sommar, där absolut inget har saknats, jo lite regn nångång och rätt mycket mer av älskling, men av sol och vänner och vin har jag haft ett övermått.

I nattens mörker…

Torsten, min andra älskling, har gått hem. Tomt. Och skönt. Jag får plats i sängen och jag når min man, Totte låg annars som en sedlighetspolis emellan oss i bingen.

Min mage vänder sig.

Sömnen är långt borta, men tröttheten kliar i mina ögon.

Och plötsligt, utanför, hör jag regndroppar mot marken. Och älsklingen, min alldeles egna, underbara, snusar bredvid mig.

Stick iväg, gamla olustmage!

Det blir bra!!

Ormar i paradiset

Ja, det finns det ju. Ormar. I paradis. Inte alltid, men ibland sticker dom upp huvudena.

Ibland är det jag. Ganska ofta är det jag själv som är eller känner mig som en sur och gnällig kärring, som missunnar alla andra att ha roligt.

Ibland är det nån annan, som anser att saker och ting fungerar fint, och varför ska man ändra på det? Eller, så här har vi alltid gjort, och varför ska man ändra på det?

Ibland är det Torsten, som är den gulligaste, men just nu lite ouppfostrad och ung.

Ormar sticker upp sina huvuden och retar dom andra, och såna får inte finnas i paradis. Frågan är ju hur man gör för att paradiset ska fortsätta så att alla är nöjda? Så att ingen känner sig trampad på eller överkörd eller missförstådd eller bara i största allmänhet omgiven av gnälliga kärringar?

Igår kväll tog jag ett nattbad. Himlen och havet var precis så rosa och silkeslent och sammetsmjukt som man kan önska av ett nattbad, och inga vare sig ormar eller kärringar var där ( trots att JAG var det…😅)

Det är nog dags för mig att börja jobba nu. Jag börjar nästa vecka, och egentligen har jag lite ångest över att lämna sommaren och vännerna och familjen och inte minst älskling. Och samtidigt… jag har varit på ön länge nu. Jag behöver nog vara lite mer i verkliga livet snart. Där jag står med fötterna på jorden, där jag vet vad jag vill och vart jag ska och där jag inte måste ta så många omvägar runt vad andra tycker.

Det ska bli skönt!

Sommar är gäster är kul är sommar!

Älskling och jag har semester. Tillsammans. Jag har längtat hela sommaren och nu har vi äntligen en vecka ihop.

Vi gillar att träffa vänner ( ja, det är ovanligt, jag vet…😂) så vi har en strid ström av gäster. Eller är själva bortbjudna, så fredagen började vi med att åka till en annan ö på middag och kvällsdopp.

Petter och Birgitta har ett toppställe och lagar dessutom toppmat! Känns lyxigt att få bli bjuden dit, tycker vi, bra start på semesterveckan!

Dagen efter, på lördagen, kom Karin och Stefan. Älskling hade inte träffat någon av dom, men både han och dom är socialt kompetenta och klickade perfekt! Vad skönt när man bara veeeet att folk kommer att gilla varandra!

Gömd under bordet sitter minihunden Melissa. Hon är kvinna samt äldre än Torsten, så det ör klart att hon ska behandlas med respekt!! Och det talar hon tydligt om för Totte, som begriper direkt och gör som hon säger, glatt och ödmjukt! Nåt för människomön att ta efter?

Party till natten föll på……

Sen var det söndag och nästa glada gäng kom. Vi känner Rongedal- brorsorna från olika event och vi har alltid kul ihop. När det dessutom visar sig att fruarna är exakt lika trevliga, finns det bara en sak att göra: Bjuda hit dom! Och dom tackade genast ja!

En favoriträtt är stekta räkor på muurikkan. Och sen har jag blivit duktig på att göra Pavlova! ( Karin Henrik Kicki Jocke och Magnus !

På måndagen hälsade min bror med fru på, länge sen vi sågs så det var kul.

Välkomsthälsning. Gästerna brukar känna sig så omhuldade…. Och sen fick JAG vara med på middagsbilden !😀

Idag har vi inga gäster whatsoever, det känns rätt skönt. Och lite tomt…. Men vi läser och badar och inte så mycket mer. Semesteeeeer!

http://cecilialjung.se/far-man-vara-inomhus-nar-det-ar-sommar/

Får man vara inomhus när det är sommar?

Älskling har semester och det har jag också. Tillsammans! Det är min sista vecka innan jag åker tillbaka till Skellefteå, jag börjar repa 1 augusti.

Solen strålar, badvattnet är ljuvligt, vinet flödar och vännerna kommer i en strid ström. Vi har det härligt!

Kompisen Carina gillar muurikkan lika mycket som jag. Sommarns bästa matlagning!

Och så här glad är jag!

Och nu tappade jag täckningen eller nåt annat hände, så jag visar fler bilder nån annan gång. Nu kan jag inte lägga ut några i alla fall.

Men jag kan berätta vad vi gör. Vi sitter inne i vår soffa och tittar ut på solnedgången! Det är en fantastisk kväll och vilken normalt funtad människa som helst skulle sitta På berget eller vid vattnet eller åtminstone på terassen och bara vrålnjuta! Men till sist är det som om man blir mätt på ljuvlighet, och den här sommaren verkar ju tack och lov bara pågå och pågå, vackert väder är en självklarhet som vi bara förutsätter ska fortsätta.

Så vi låtsas att det är regn och sitter inne och ser på våra IPads, lyssnar på grannarnas grillfest långt därborta, och skäms lite grann. En kväll som denna borde vi ju vara utomhus…. Samtidigt gör vi precis det som vi har lust med!!

Det är semester det!

Natt i stan utan kläder.

En snabb tur till stan. Det var inte njutbart…..

Torsten blev avlämnad för att få gosa med människobröder en stund, jag tyckte det var sorgligt, trots att jag visste att han skulle vara tillbaka idag.

Tottisen är mitt hjärtegull

Men jag och väninnan Cariiiiiina ( hon är från Götlaborg) samlade oss runt spisen och lagade lunchlådor till älskling.

Nöjda kockar

Det känns härligt att jag kan ta hand om honom även om jag inte är på plats… ( Hönsmamma kallade jag mig igår…. Då menade jag hunden….Men jag är oförbätterlig …)

Och det var ju njutbart.

Men sen. Sen kom natten… Tempen i vårt sovrum var 28,5 grader. Det är INTE NJUTBART!!!

Hela natten tillbringade jag utan en tråd på kroppen. Inga kläder. Inga täcken. Inga lakan. Ingenting!! ( nä, inga foton.😄)

Det var nog första gången sen …. aldrig.

Okej. Det var njutbart.

Jag, en riktig hönsmamma….

Fast egentligen är det ju hundmamma jag är… till söta Lilla Torsten!

Jag får ju ändå tycka att det är tur att jag inte har några barn, jag skulle antagligen ha curlat dom till små obehagliga oförskämda monster som tror att dom är jordens mitt och universums kärna….

Totte är tack och lov hyfsat anständig redan från början och har dessutom fått en uppfostran i sitt egentliga hem, så han är lätt att ha att göra med. Åtminstone när han är på bra humör eller inte är kär/ kåt som han var häromnyss…

Men igår pratade han med sina mönniskobrorsor på FaceTime. Han var oerhört söt och lade huvudet på sned, jag tror förstås inte att han fattade så mycket, men han kände ju igen deras röster. Så nu inbillar jag mig att han ör deprimerad och längtar hem!

Jag är van vid att Torsten följer mig som en skugga, ser upp till mig och lyder min minsta vink ( nåja…),men plötsligt vill han gå sin egen väg, han ser svårmodig ut och verkar på det hela taget sorgsen. Tycker jag, alltså…

Till saken hör ju sommaren. Den är varm och underbar och varm och solig och varm och varm.. Torsten är en bulldog med platt nos och noll lust att bada.

Nu fick jag tipset att linda in honom i blöt kall handduk. Det verkade han uppskatta. Och isbitar som jag handmatar honom med slickar han med förtjusning i sig. Samma sak med iskall vattenmelon, eller gurka. Det går ner!

Nu har han återtagit platsen vid mina fötter, kanske är han inte längre besviken över att jag inte heter Aron och är 6 år och gillar att brottas med honom, utan tycker att jag duger ändå. Jag är trots allt duktig på att jaga ( jag serverar ju middag punktligt varje dag!), jag skrämmer bort läskiga blinningar och jag fattar exakt hur han vill bli kliad på ryggen eller för den delen bara gullad med!

Den bästa sommaren

är den man frivilligt tillbringar i skuggan. När solen är så stor, så varm och så ofta, att man söker sig till träd eller parasoller eller tom går inomhus en stund.

Vår strand är ett härligt ställe ( som alla stränder förstås,) som gärna befolkas av familj och släkt och vänner, för vi är många här i paradiset. Vi grillar och badar, hoppar och spelar spel, dyker och skrattar och trivs i största allmänhet.

Eller, det gör dom andra! Älskling och jag smyger ner i ottan när vattnet är stilla och stranden är tom. Vi kastar oss nakna i böljan och njuter av tystnad. När dom övriga vaknar och kommer ner, fullpackade med våtdräkter och picknickkorgar och förväntan inför dagen, då går vi upp På berget och dricker te eller bubbel och låter bli att umgås. Vi är som dom sura gubbarna i Mupparna. Vi är ena riktiga Muppar!😄 ( Fast ibland greppar vi ju baddräkt och korvpaket och ansluter till dom andra, det brukar bli några av sommarens höjdpunktsdagar)

Idag åkte hela gänget på utflykt så jag och väninnan får stranden för oss själva. Vi väljer skuggan! Vi badar hela tiden! Vi har det toppen!

Torsten flämtar men lämnar oss inte. Sällskapligare hund får man leta efter!

Nu ska jag bada!