Mitt vinterland. Jag är tillbaka. Och du med!

Japp, så var man i vintern igen! Även om vissa försöker låtsas sommar!

Den här killen tex, som vinkade oss välkomna när vi åkte från flygplatsen i Skellefteå.

Idag var det förstås rena bikinivädret när vi landade, endast 8 minusgrader till skillnad från gårdagens -15, men jag har för säkerhets skull laddat upp med dunjackor och min älskade täckkjol. Här skall icke frysas!

Och nu har vi börjat nästa produktion, HasseochTages Julafton! Jag har kanhända nämnt den förut, det är vår julshow och idag hade jag mask- och kostym-prov som det heter, när vi tillsammans med maskör kostymör och ateljén provar ut hur vi ska se ut.

Och jag fick på mig en kjol som jag inte kunde stänga innan vi åkte ut på turné! Jag har lyckats med konststycket att bli smalare samtidigt som jag har legat ute på turné!! Det är i stort sett omöjligt, trodde jag, så jag känner mig rätt nöjd.

Alltså, turnélivet är ju som en annan del av verkligheten, man gör och tänker och känner annorlunda, man leker och jobbar och skrattar och framför allt så äter man ALLT ute, frukost på hotell och lunch på korvkiosk och middag på Donken. Typ. Inte ett Viktväktarmål i sikte utan bara SKROVMÅL som det heter här uppe. Det är hamburgare och pommes och sånt.

Och så finns det en underlig maträtt som jag aldrig har sett, bara hört talas om. Den är liksom en legend! En Myt! Den heter Calskrove!

Calskrove är ett Skrovmål inbakat i en Calsone! Japp, du hörde rätt! Hamburgare och pommes frites inbakade i en pizza! Det är sånt som vi viktväktare bara drömmer om , och jag vill ha sagt att det inte måste vara en mardröm….

NÅN GÅNG, innan jag lämnar Skellefteå, hoppas jag få möta denna myt. Det kan räcka att få se den. Kanske smaka en tugga. Inte mer. Inte mindre! Men fenomenet, upplevelsen, den vill jag inte vara utan!

Varför sova? Dumt.. och fånigt.. och alldeles underbart!

Ja, det där med sömn…. Det var inte min grej inatt! Somnade till men vaknade 1.23 och sen var det kört! Vi har klocka i taket, så man slipper rafsa runt efter telefon eller annan tidsmaskin, man ser direkt att John Blund inte kom 2.34 eller 3.47 heller!

Jag har en app på telefonen som heter Seeing AI. Om man visar den ett foto, berättar den vad den ser. Tex

“Kvinna (70 år) ler mot kamera.” Jag törs inte visa dagens bilder för den, jag vill inte vara Kvinna 70, men jag känner mig som en sån nu. Pergamenthud, svarta ringar under ögonen, sömnbristen lyser!

Idag har vi middagsbesök, det blir kul, men natten! Den tänker jag tillbringa sovande!

Imorgon i svinottan flyger jag till Skellefteå!

Hösten instädad, julgran utsedd…

På båten på vägen mot hemmet. Det här fönstret behöver tvättas än mer än dom jag har hemma…

Höstvädret skärpte till sig sen stormen igår, så idag har jag kunnat göra nyttigheter ute. Tömma krukor och sånt där. Solen sken och haglet haglade, det var en egen upplevelse,och blåsten blåste men jag kände mig duktig och det väger ju upp det mesta..😂

Även frysen har jag tömt. Vi har en lustig variant av kylskåp, lustigheten består i att frysen stänger av sig om det blir under 10 grader varmt i huset. Och eftersom vi inte har värme på, blir det gärna det på vintern och så kommer vi ut till en tinad frys… Extremt irriterande! och innan jag begrep varför maten var tinad ( när vi satte på elementen satte ju frysen igång igen ) började jag tro att det spökade …

Nu är det hyfsat invintrat i alla fall, jag kommer inte hit förren till jul. Det känns som om den är evigheter bort, men så är det väl inte. Vi var ute och för-letade gran idag, det är inte det lättaste att hitta på en ö som bara har tall och nån björk, men till slut hittade vi en ruska…😅 Snygg blir den inte, men bra!!

På tisdag åker jag tillbaka till Skellefteå. Där lär det vara snö.

Burr!

Hej!

Livet i hösthuset.

Godnatt. Vi har en härlig helg på landet. Igår var det sol och terasshäng, idag var det brasläge som gällde .

Ute försöker vinden skaka ner takpannorna, Torsten tittar med fasa i blicken på mig när jag föreslår att han ska gå ut.

Han tycker att kudden och gosedjuret är bättre sällskap än spöregn och ispiggar i kinden.

Men trots det tog vi en promenad runt ön, höll på att blåsa i sjön här och var, men Totte är kompakt och älskling och jag höll oss i träna eller i varandra så vi tog oss hem torra..😅

Vår utsikt är alltid underbar men när dom vita gässen rullar runt på vågorna är jag glad för att kunna se på den inifrån…

Nu, efter 18 avsnitt av Game of Thrones och The Haunting of Hill House, är min hjärna fyrkantig och trött. Sängläge, alltså!

Hoppas inte huset blåser bort under natten!

Sus och dus, fest och glam

Jag passar på att roa mig och synas och nätverka och bara ha skoj så mycket jag orkar nu när jag är hemma i Stockholm. Jo, jag skojar en del hemma i Skellefteå också, men kompisutbudet är trots allt större i storstan.

Christer Åza Lena och jag

Så onsdagkvällen tillbringades på Stockholms Auktionsverk, bland idel ädel konst, trevliga människor, floder av champagne och annat smask. Tidningen Connoisseur fyller 20 år detta året och hittills har jag missat alla eventen så det var så kul att få gå på detta.

Om någon matar mig med Caviar, så lämnar jag inte bordet förren jag har skickat i mig sista kornet!!! Oj, vad gott det är!

Det fanns naturligtvis andra små godsaker att stoppa i sig… Tex en hummersoppa to die for…

Susanne Ytterskog , grundare av Connoisseur, höll ett bejublat tal.

BMW påstås detta vara. Jag har inte bilblick, men dom var på plats och visade sina bilar samt lottade ut en helg med bilen till en glad vinnare.

Det var en riktigt kul kväll! Tack Susanne och Connoisseur20år!

På’t igen!

Nästa dag var det Världsfilmpremiär! Vi var dom första som fick se

och det var ju spännande….

Jag väntar med mitt omdöme tills filmen har premiär på riktigt, men det var kul att se den och lokalen där Lisbet Salander bodde – jag har varit där förut, på den tiden var den ruffig och kall och urhäftig och jag spelade nån sorts föreställning om ett mord i en mörk hamnmiljö, nu är den renoverad och tjusig….- men allt höll på att gå åt pipsvängen eftersom älskling aldrig kom hem från jobbet.

Detta är jag när jag väntar…. inte är jag superglad och jöttesnäll precis….

Vi har haft diskussionen förut, han och jag, om detta med tider….. men det verkar inte gå in…

Till slut, på fest!

Nåja, det blev bra till sist, och kvällen i Marianne Djudics och TastePRs regi blev en succé!

Nu är jag på landet, i skärgården, och firar älsklings födelsedag med frukost på terassen.. Det är också fest!

Tejater! Och ännu mer Tejater!

Intensiv helg!

Först avslutning på turnén och sista föreställning. Roligt och sorgligt!

Sen stolhäng, vindrickning och prat-tjat hemma hos mig till klockan fyra på morgonen, det var bara kul och inte sorgligt och rätt många fler människor än vad som syns på dessa bilder…

Dagen efter Teater! Vi såg Julius Cesar på Orionteatern, det var inte min kopp av te, men säkert spännande för andra.

Sen såg vi Görel Crona spela sin egen FANTASTISKA pjäs Shakespeares Dotter, hemma på vardagsrumsgolvet hos vår regissör , det var en upplevelse! Kunde inte fota dock, kändes lite för .. störande kanske… 😅. Men får ni möjlighet att se den, gör det!

Dagen efter igen var vi på Gröna Lunds-teatern och studiebesökade.

Logeplats på Gröna Lund

Och sen blev det, efter ett snabbt matochvin-intag, teater IGEN, denna gång Family Living från Västernorrlands Teater. Puh!

Nu är jag teaterledig och norrlandsledig en vecka. Stannar i Stockholm och läser in nästa manus, HasseoTages Jul.

På’t igen!!

Slut. Och en ny början.

Så är den slut. Den här perioden i mitt liv, den här lyckliga perioden.

Igår spelade vi sista föreställningen av Släktkalaset, inför en jublande storskrattande och stundtals gråtande publik. Och även om publiken till viss del bestod av vänner och mödrar som ju måste tycka att vi är bra, så kände vi oss själva nöjda och uppskattade och som om vi har genomfört det här med bravur!

Det har varit en fantastisk tid, att tillsammans med den här klickande bunten människor få uppleva Västerbotten och mötet med både publik och varandra!

Nu ska vi vidare! Nästa produktion! Julshow på Västerbottensteatern!

Jag är så glad över att jag har med mig alla mina killar, både skådespelare och tekniker, in i nästa fas. Då blir avslutet nu inte lika abrupt och sorgset.

Men mina tjejer. Mina systrar. Mina nya vänner. Dom kommer att saknas mig!

Det är ju så det är i det här jobbet. Vi möts, vi trivs, vi älskar. Ibland ogillar vi varandra men måste ignorera det, låtsas som inte.

Och sen skiljs vi åt. Kanske ses vi i nåt annat sammanhang. Kanske ses vi aldrig mer. Men vi har haft varandra och berikat varandra. Vi har betytt något för varandra.

Tack för nu, kära kära ni!

Nu blickar vi framåt!

Komedifestival

Älskling och jag passar på, när jag äntligen är i Stockholm när det vankas event! Nu ska det skrattas!

Härliga Alexander slutar tack och lov inte att bjuda in mig på #erwikcommunication s event, trots att jag så sällan kommer loss ifrån Skellefteå.

Men nu är jag i Stockholm för att spela själv, vi är ju på turné med Släktkalaset och kör våra två sista föreställningar på Stadsteatern imorgon. Känns ju lite sorgligt, som jag har sagt tidigare, att den perioden är slut. Och samtidigt ser jag fram emot att få spela för kompisar och familj! Det blir ett riktigt Släktkalas!

Borta bra och borta bäst. Eller om jag menar Hemma….

Hemma! HemmaiStockholm-hemma.

Förra hösten fick jag erbjudande om ett 1års-kontrakt på Västerbottensteatern och då fick jag panik! 1 år!!? Ett år?? Ett HELT ÅR???!??

Det kändes oöverstigligt långt. Hur kan man bo hemifrån så länge, vara ifrån älskling och vänner och familj och glöm inte TORSTEN!! Hur skulle HAN klara sig utan mig ??? ( han klarar sig utmärkt bra, kan jag berätta! Men han blev jätteglad när jag kom hem igår och jag med för jag visste inte att han var på besök.)

Torsten har det toppen.

Men nu är det så lustigt ordnat att det visar sig att jag gillar att bo i Skellefteå. Jag gillar att gå till jobbet och jag gillar mina arbetskamrater och promenaderna längs älven gillar jag jättemycket, det norrländska vädret gillar jag fast jag har tydligen haft tur med det, jag gillar min lilla lägenhet och kort sagt, jag gillar det här året och trots att jag har två månader kvar innan hemflyttning till Stockholm på riktigt, börjar jag sakna att bo i Skellefte…. För nu känner jag mig HemmaiSkellefteå OCKSÅ!

Älskling mötte med bubbel på balle ( nej, jag brukar inte kalla balkongen för ballen, men det lät kul…)

Att komma hem till det riktiga hemmet.. det är klart att det är underbart!

Men det är rätt underbart att jag trivs så lätt nån annanstans också!

Så min skräck för att inte få vara hemma… Ja, klart att den finns på ett sätt men samtidigt har jag lärt mig att, att bo borta kan också vara bra kul spännande och utvecklande!

Tjohej!

Separationsångesten närmar sig…

Jag fulllkomligt ÄLSKAR min ensemble! Vi har så roligt! Vi gör en så bra föreställning! Vi är ett så underbart gäng, skådespelare och tekniker och musiker!

Gemensam “loge” i Sorsele. Här hänger vi allihop, skådespelarna byter karaktär och teknikerna dricker kaffe.

Obligatorisk vattenbild. Mycket älvar och andra vattenkonster ser jag här i Norrland! Denna från morgonpromme i Sorsele

I pjäsen har jag en ung älskare. Han heter River Moon och han är … nånting extra…😋 Kul att då få bo på River Hotell, där vi också upplevde något extra …

dvs Delslutfest efter föreställningen. Ostar och vin och skratt och mys, wow vilket bra gäng vi är!!!

Logen i Malå dagen efter. Var är glamouren???

Jag slutar inte tjata, men faktiskt, den här turnén är nåt av det roligaste jag har gjort!! Jag är ovan vid att 10 människor så TOTALT klickar med varandra, accepterar varandra, har samma humor och humör och lust på lek!

Tyvärr är turnén snart slut. Tre föreställningar kvar och jag känner separationsångesten närma sig med stormsteg!