Att förlora en familjemedlem.

Vi förlorade en älskling i tisdags.

Torsten var vårt hjärtegull, vår sötnos, vår muffis.

Vi är förkrossade. Vi gråter. Vi håller om varandra och minns, ” nu skulle han ha försökt klämma sig ner mellan oss” , “åh så glad han var när vi kom”, ” titta, här är hans julklappsnalle” och så gråter vi lite till.

Den som inte har djur kan nog inte förstå. ” Men det är ju bara en HUND!!” ” Tur att det inte var en människa!”

Och det är klart, att människor smäller väl högre … Fast inte just NU, inte just när Torsten saknas oss med full kraft.

Torsten var ung och glad och kärleksfull. Han var 13 kg kärlek, rakt av. Han älskade villkorslöst och krävde av oss att vi älskade tillbaka.

Och det gjorde vi! Det gjorde vi med lätthet, för han var så rar och älskansvärd, inte en illasinnad baktanke fanns i hans hjärta utan bara godhet och en önskan om mat och klappar. Och en promenad, fast bara om det inte regnade.

Om vi var på landet – han älskade även att få vara på ön, där han kunde gå fritt och hade en kompis som kom och hälsade på då och då – och vi tyckte att han kunde kvällskissa på egen hand tittade han på oss som om vi var galna, vände på tassen och borrade ner sig i soffan igen ..

Han var fullkomligt trygg. Vi glädjer oss, i sorgen, att vi fick vara med om att ge honom ett bra fint skönt liv.

Tyvärr är Franska Bulldogar, som Torsten var, en framavlad hundsort med massor av fel. Bland annat en fallenhet för diskbråck och det var det vår älskling drabbades av. Eller hade med sig från födseln, vi vet inte säkert.

Vad vi vet, är att detta var något han inte kunde leva med.

Så nu sover han den eviga sömnen.

Och vi gråter.

Men vi har haft honom, och det är underbart.

Hej då lilla fina Torst!

Vi älskar dig❤️❤️❤️

9 comments / Add your comment below

  1. Bästa kärlekspaketet Torsten.
    Vi fick bara en julafton tillsammans men hans personlighet och värme glöms inte så lätt 😪❤️

  2. Åååååh, vad fruktansvärt ledsamt för er. Hoppas innerligt att han får träffa några av mina tidigare älsklingar, där i hundhimmelen. Då får han fortsatt mys, lek och kärlek. Fast av fyrfotade vänner. Tröstetankar till er båda ❤️

    1. Tack snälla du. Ja, det är svårare än man tror, vi har varit ( och är, det går ju inte över fort) jätteledsna. Kärleken till ens djur är stor!
      Hoppas också att han har det bra, med mysiga kompisar…❤️❤️❤️

Kommentera