Kura skymning

Var jag inte redan deprimerad skulle vädret göra mig det! Att se det gråa utanför fönstret vareviga dag… Jo, det överensstämmer med mitt inre, det är väl det enda positiva med det.

Så kvällssolen blev en glad överraskning , eller om inte sol, så i alla fall ljuset. Kan man börja hoppas på att järngreppet ska släppa taget och låta oss alla få nåt som värmer upp våra kalla hjärtan och stela sinnen?

Resten av kvällen tillbringade jag och älskling i vårt nya rum, den forna ” barnkammaren” som äntligen har fått bli ett vuxenplace.

Där är det också grått. Men mysigt!

Sov gott, svärfar!

Min svärfar gick bort alldeles nyss. En fin och älskansvärd man, vi har tyckt mycket om varandra. Men dom sista , ja nästan åren, har han inte haft så roligt. Jo, när maten var god njöt han, och när barn eller barnbarn kom på besök – och det hände rätt ofta, för han har ett gäng!- gladde han sig, men i övrigt var det mest en väntan. Jag tror att han kände sig rätt färdig med livet.

Och trots detta, så fortsatte han leva! Han gav inte upp! Hans hjärta fortsatte picka i hans bröst, som blev mindre och tunnare för varje dag, barnen vakade vecka efter vecka. Evert klamrade sig fast vid livet!

Och inte var det första gången familjen har samlats runt hans -som dom trodde- dödsbädd! Nejdå, fyra fem gånger har dom suttit runt sängen dom senaste åren, men han har överlevt det mesta! Fall nerför rulltrappan med rullstol! Upp igen!

En galen sköterska som verkade vilja ta livet av honom genom att inte ge honom mat eller dryck på flera dagar (?!) och han fick åka akut till SÖS, uttorkad och med blodförgiftning… Ja ja, lite svält ska väl en karl tåla!

Hjärtinfarkt! Evert slår upp ögonen och undrar om han fyller år, eftersom det är så mycket folk där.

Men nu har han lämnat. Släppt taget. Givit sig iväg för att möta Birgit tänker jag.

Nu kan dom sitta i sin himmel och se ner på oss när vi befinner oss på Kobben, paradiset som dom byggde tillsammans och som dom lämnade vidare till sina barn och i förlängningen till alla oss andra, barnbarn och respektive och vänner som kommer på besök i stora skaror.

Förhoppningsvis förvaltar vi detta paradis på samma generösa sätt, som Geronterna gjorde.

Njuter av sommar och skratt. Mat och bad och gemenskap. Fortsätter spinna på glädjetråden.

Hej då Evert! Tack för att jag fick lära känna dig! Hälsa svärmor!

Ha kul i din himmel!🎉🍾💐😎❤️

Dagen efter…

Party igår! Inflyttningsfest hos goda vänner, tillsammans med andra goda vänner ( på bilden Lena Ahlström som jag jobbar hos på Ledarstudion ibland )

Lotta Gray, snyggare än nånsin. Själv börjar jag redan se dagen efter ut…. Vilket jag nästan är, för klockan är nog en sådär halvfem vid den här tiden. Party natten lång, alltså!

Här är själva värdparet, Lasse o Tanja. Glada i sin nya lägenhet, glada i varandra och glada är även vi som fick en kul fest!

Men ett fjantigt blogginlägg blev det. Förlåt… Men det är ju Dagen efter!

Mitt livs första ( och sista, kanske?) musikalaudition, och jag misslyckades!

Fanns ingen likhet med amerikansk feelgoodfilm alls!

Och då såg jag ändå, för miljoner år sen, hyfsat feelgoodig ut….

I min lite tråkiga livssituation just nu, blev jag oväntat kallad till musikalaudition,

Jag sjunger inte nämnvärt bra…

Men jag försöker vara gullig…😅

men jag blev glad, även om lite skeptisk…

Jag sjunger verkligen inte bra!

Jag gick dit. Jag sjöng. Det gick bra! Dom var nöjda!!

Och fast jag från början visste, att jag kommer inte att få rollen…..

så börjar man ju vänta.. och hoppas… och drömma… och. .. Ja, ni fattar!

Men nej! Jag är ingen musikalstjärna, tyvärr. Jobbet gick till nån annan.

Och trots att jag från början inte trodde att jag skulle få jobbet, så är jag nu besviken!

Konstigt hur man sätter upp målen.

Jag blev glad över att bli tillfrågad – trodde inte att jag skulle duga!

Jag blev glad över att min audition gick bra – trodde fortfarande inte att jag skulle duga.

Jag började drömma – tänkte att jag duger nog inte!

Fick besked om att jag inte dög – blev ledsen och besviken!

Okej. Om jag inte dög nu. Så duger jag nästa gång!

Älskling kom hem och tröstade.

Hos honom duger jag!❤️

Rapport från en ledsen

Jag har inte skrivit på så länge, så jag vet inte var jag ska börja….

Om jag överhuvudtaget SKA titta tillbaka … Jag har hunnit göra och känna och tänka en hel del sen jag kom hem från Skellefteå.

Efter ett toppenår där, med allt vad det innebar av jobb och nya möten och häftigt väder, landade jag i min vanliga verklighet hemma i Stockholm,

och det var bra … och inte bra!

Jag kan inte kalla mig deprimerad, det känns så stort. Men ledsen! Jag känner mig ledsen.

Och glad också!

Jag har gjort skojiga saker:

Jag var på Guldbaggegalan ( här med @lenaahlström i ball klänning)

Älskling och jag åkte båt när #alexandras återuppstod för en natt på Birka,

Carina Lidbom och jag. Den trevlige vid sidan hette också nåt…🙄😅

för att samla in pengar till 1,6miljonersklubben.

Kul fest med kul människor!

Armbanden lånade jag av fantastiska #peterenglund

Hundvakt har jag varit, det är kul men i lagom mängd… I mitt ledsna tillstånd blev det till slut FÖR MYCKET ! Tack och lov har dom gått hem nu…. och det kommer dröja en tid innan dom kommer tillbaka hoppas jag…

Vi lekte med kompisarna Rongedal på Hötorgshallen samtidigt som vi fick #korvkultur

Och jag var på gala med #hårkontroll , kosttillskottet som gör under för mitt hår

Och vi var på #lisanilsson s premiär #kvinnansomärjag , en riktig toppenshow!

In emellan åker vi till landet och andas…

Ja. Snabbgenomgång av lite av den senaste tiden…

Ska se om mitt bloggande kan komma igång igen nu..

Skrivkramp

Eller kramp… brist på LUST skulle jag kanske säga…

Jag könner mig lite som Torsten..Borrar ner huvudet i kudden och vill aldrig titta upp igen…

Och ändå har jag gjort så mycket roligt sista tiden. Galor och fester och kryssningar..

Men jag skriver om det sen. Under tiden sitter jag och Torsten på landet, njutet av friden och försöker få tankar och känslor på plats.

Brasmys gör mycket för själen.

På återseende!

Vinter i sommarhuset

Det är så halt på gatorna i stan,, så jag kan knappast gå… och då är jag ändå norrlandsvan nuförtiden och har dessutom köpt mig ett par broddar….och så är jag hundvakt, olika hundar, hela tiden… och hundvakter måste promenera i ur och skur och halka

och JAG TYCKER INTE ATT DET ÄR KUL!!!

Så vi åkte till landet. Vi gillar att vara på landet, men nu är det kallt ute och kallt inne eftersom vi inte har nån värme på, så det är förenat med ett visst obehag att komma hit.

Elda alla brasor. Check! ( mysigt)

Tända alla ljus. Check ( mysigt)

Stanna på Jula på vägen och köpa elfilt. Check! ( alltså, Jula i sig är inte mysigt, men filten är toppen!)

Klä älskling i onepiece och gosa hunden i filten. Check ( mysigt)

Fylla bordet med nyttiga grönsaker och lätt-dipp och sen äta sig mätt på ostbågar . Check ( ja, det är mysigt!)

Vin ingår alltid, check! ( mysigt)

Andedräkten står som en vit dimma omkring oss, men rumpan är varm av filten och hunden ligger i mitt knä och värmer och älskling sitter tätt tryckt till brasan och gnäller inte, och även om rödvinet är vintersvalt så värmer det inombords och friden lägrar sig sakta.

Tillbaka till verkligheten och magsjukan!

Men oj vad tiden går och oj vad jag inte har skrivit nåt!

Nyårsaftonsbad! Sen kan man med gott samvete bada i champagne!

Jag har ju såklart firat jul och nyår, som dom flesta andra så här års. Och det har varit urmysigt och härligt, som för dom flesta andra.

Och hur intressant är det att läsa om min julskinka ( den var lyckad) och om min julgran ( fulaste vi nånsin haft!) och om mina trevliga vänner och familjemedlemmar, när dom flesta andra har fullt av egna såna?

Nä, så jag fick skrivledigt.

Jag har legat på soffan och mofflat godis, bränt ljus i alla ändar, klirrat i glas och skrattat och kanske gråtit och vant mig vid att vara hemma, i min vanliga verklighet, långt från bubblan i Skellefteå, igen.

Det har varit skönt!

Mindre skönt ör att både älskling och jag åkte på magsjuka, den där jobbiga spruta-ur-alla-hål-varianten, jag behöver inte gå in på detaljer va? igår och blev strandsatta på vår ö eftersom vi inte hade ork att ta oss härifrån.

Nu gillar vi att vara på vår ö, men det finns ju trevligare anledningar än megakräks att stanna…🤮

Storm har vi också haft! Vårt hus blev ganska förskonat, men många träd har fallit vilket betyder VED!!

Att ha vedförråden fulla! Det känns förmöget!

Julafton i hemmahamn

Nattåg från Skellefteå ( alltså, egen kupé i första klass… nä lyxigt är det inte men ändå, såååå skönt!), älskling hämtade på centralen i svinottan, turbofart hem och packa om lite raskt och sen raka spåret till landet!

Lyxhytt eller…😅

Nu är vi här, det är jul det ör frid det är toppen!

Gästerna ringde sig magsjuka klockan 7 i morse, tråkigt förstås för vi längtade efter dom ( samt skulle dom köpa med sig mat som Ica Sickla, som jag online-handlat ifrån för första gången, missat att packa ner men ändå tog betalt för!)

Så ldag är det bara vi!

Vi har en ful charmig gran!

Lägg gärna mörke till stjärnan käckt på svaj!

Men granen är vår och självplockad och gullig, vi är nöjda!

Lägg märke till älskling, som julmatar fåglarna

Lägg märke till godisbordet. Vi är en diabetiker och en viktväktare som bor här, utan julaftonsgäster… Vi kommer inte att dö av omvänd sockerchock helt enkelt….😂

Friden är outstanding, och tystnaden.

Utsikten är som vår utsikt är. Bäst!

Juldrink på terassen är ett stående inslag på vår jul, med eller utan gäster. I år blev det varm choklad med vispgrädde och rom. Som sagt. En diabetiker och en viktväktare….

God god jul och kul till alla!

Nu tänkte jag se på Kalle för första gången på rätt många år! Och varför inte lite KarlBertilJonssonsJulafton på det?

Jag i vår version av HasseåTagesJulafton

Ensam och trött och utan vin…

Lördagkväll i vinterlandet. Kylan är iskall och härlig.

Min jättedunjacka och mysmössan gör nytta här, hemma i Stockholm har jag ingen riktig användning för dom i regnet…

Jag är trött. Vi har spelat fem föreställningar på raken och det är kul men slitigt. Publiken är glad och föreställningen blir bättre ju mer vi spelar, förstås, vi hittar fler nyanser och kommer på roligheter och texten lägger sig äntligen tillrätta.

Nu har jag lust att dricka vin men hade vänner här igår som tömde – det ganska blygsamma – vinförrådet, samtidigt som vi åt ut frysen, jag flyttar ju hem idag om en vecka. Det känns roligt och mysigt att komma hem. Och det känns sorgligt att lämna mina nya vänner, mitt nya liv, min nya hemstad.

Jag är trött och lite förkyld. Lite frusen under min filt och som sagt, totalt vinlös! Jag försöker trösta mig med Fazer choklad, men jag blir inte ett dugg berusad! 😅

Jag kokar mig en balja grönt jul-te, det är ett annat njutningsmedel i brist på vin och kärlek ( älskling är ju alldeles för långt härifrån och jag känner mig lite ensam…)

I morgon söndag. Jag räknar med solsken, långpromenad. Falsk identitet, min favvotvserie ligger ute på SVtPlay. Hela säsongen! så jag har att göra!

Livet i bubblan. Inte extremt socialt…. Men jag gillar det, även om jag stönar ibland….😂😂😂