Borta bra och borta bäst. Eller om jag menar Hemma….

Hemma! HemmaiStockholm-hemma.

Förra hösten fick jag erbjudande om ett 1års-kontrakt på Västerbottensteatern och då fick jag panik! 1 år!!? Ett år?? Ett HELT ÅR???!??

Det kändes oöverstigligt långt. Hur kan man bo hemifrån så länge, vara ifrån älskling och vänner och familj och glöm inte TORSTEN!! Hur skulle HAN klara sig utan mig ??? ( han klarar sig utmärkt bra, kan jag berätta! Men han blev jätteglad när jag kom hem igår och jag med för jag visste inte att han var på besök.)

Torsten har det toppen.

Men nu är det så lustigt ordnat att det visar sig att jag gillar att bo i Skellefteå. Jag gillar att gå till jobbet och jag gillar mina arbetskamrater och promenaderna längs älven gillar jag jättemycket, det norrländska vädret gillar jag fast jag har tydligen haft tur med det, jag gillar min lilla lägenhet och kort sagt, jag gillar det här året och trots att jag har två månader kvar innan hemflyttning till Stockholm på riktigt, börjar jag sakna att bo i Skellefte…. För nu känner jag mig HemmaiSkellefteå OCKSÅ!

Älskling mötte med bubbel på balle ( nej, jag brukar inte kalla balkongen för ballen, men det lät kul…)

Att komma hem till det riktiga hemmet.. det är klart att det är underbart!

Men det är rätt underbart att jag trivs så lätt nån annanstans också!

Så min skräck för att inte få vara hemma… Ja, klart att den finns på ett sätt men samtidigt har jag lärt mig att, att bo borta kan också vara bra kul spännande och utvecklande!

Tjohej!

2 comments / Add your comment below

    1. Tack! Det blir skönt att komma hem, men Skellefteå är ju också ett ” hemma”. Kanske kommer jag tillbaka, man vet ju aldrig…😄

Kommentera