Det här nya i mitt liv, att åka runt på lyxiga ställen med trevliga kompisar och inmundiga fantastisk mat med ljuvlig dryck… , ja det är nåt jag gärna gör igen då och då!

Älskling jag Marianne och Lasse firar fredag på tåget

Vi anlände till Malmö fredag em där våra bilar hämtade upp oss och körde oss till Gislöv, där vårt första Petit Hotel tog emot oss.

Vår armada av elbilar, som transporterar oss runt i Skåne

Vi kom till Karnelund Krog och Rum, ett urmysigt litet gästgiveri där vi bodde i urmysiga rum som er urmysiga fotograf, jag, glömde fota!

F ö får jag skäll av mina bloggkunniga kompisar, som tror att jag på grund av slarv och nonchalans slänger runt mina bilder och kastar in dom huller om buller MED FLIT, men så är det icke! Om skälet är att jag är blond, oteknisk eller inte har tumme med blogguden vet jag inte, men bilderna lägger sig upp och ner utan min medverkan!

Efter att vi gått husesyn i varandras fina rum, samlades vi i matsalen där vi trakterades med mat för gudar.

Karljohansvampsoppa. Krisp-bacon. Tryffelsmask. Smördeg med västerbottenost. Mums!Gös med ljuvlig kräftsås och rostad fänkål.Efterrätten var hemgjord hallonglass med kladdkaka. Gooooott!!

.

Det här är ÅzaochTobias rum. Åza är böttre på att fota än jag…

Och här har hon fotat mig😄

Efter en god natt i sköna sängar åt vi en liten ( eller mja, stor för den var ju också GOD) delikat frukost. Jag gillar frukostar som är begränsade men lyxiga, jag vill ha lagom att välja mellan och här fick vi en presentation av vad buffén innehöll innan vi kastade oss över den.

Är nån nyfiken, ligger det en frukostfilm på Instagram.

Efter att ha skämts bort av Janne och Peter på Karnelunds Krog och Rum, åkte vi vidare till nästa ställe.

Det berättar jag om sen!

Regn och dammsugare…Var är glamouren??

Nä, idag är det ingen champagne- och glamourfaktor direkt, utan idag är det regn utanför fönstret och damm innanför.

Jag som nylig slottsdam vet inte vaad jag ska ta mig till…😂

Älskling och jag på förra helgens slottspartaj

Jo, det vet jag ju. Fram med dammtrasan och sätt igång, bara!

den grå vardagen i det grå, men fina! rummet, som vi målade häromveckan.

Jag tycker dessutom att känslan av att ha varit nyttig är så oerhört trevlig! Och jag behöver inte städa länge förren jag tycker att jag får vila lite igen..

Jorå. Slitna jeans är en sorts glamour tycker jag…

Fast det blir champagneståhej ikväll också, kom jag på. Jag ska på biopremiär med Gala Magazin!

Min slottshelg, del två

Min slottshelg. Det räcker ju knappt med två delar, för så späckade och fulla av glädje dagar, det är sällan man får uppleva.

När vi hade kommit hem, slutkörda kan man lätt säga, efter både Porsche- och Gokart-körning, fick vi ju lunch och bubblande vin. Detta övergick till Afternoon Tea, exakt som man i sina drömmar har föreställt sig det, med scones och små snittar, med makroner och så te, förstås. Och GT och champagne förstås. Och sol förstås.

Kenneth, som förser oss med goda drycker, överblickar sitt imperium

Lite sabrering förekom också, så som man förväntar sig på slott med en strid ström av champagne som ska öppnas…

Finporscharna blänker i solen

Så småningom drog vi oss tillbaka till våra rum, där vi bytte om till kvällens festlighet. Temat för helgen var Hatt & Hästkrafter, och nu var det äntligen dags för hattens entré.

Tanja Fylking, vår eventdirektris, kramar Lasse medan Camilla ser på. Marie är i fotartagen!

Vi samlades, som vanligt, på slottstrappan för lite ädla drycker, innan vi gick in i den fantastiska balsalen för att äta en femrättersmeny middag!

Och den middagen var, som vi ju också vant oss vid på detta vårt slott, underbar!

Pilgrimsmussla på mango

Gös serverad med purjolök. Magiskt god!

En liten skojig överraskning med löjrom och tillhörande Dry Martini i snapsstorlek

Köttopotatis i delikat variant

Kvällens efterrätt. Smakade himmelskt!

Wille Craaford uppträdde med jämna mellanrum under kvällen! Snapsvisor och andra passande låtar, mycket skratt och sång!

Kvällens tänkta avslutning, var den uppskattade Fiskdammen. Här är det Marie Herrey som fiskar sin välfyllda påse.

Men såklart blev det dans och bar och mera sång och efterfest på rummen… precis som man önskar av en riktig partyhelg!

Nattlampan i parken

Nästa morgon möttes vi efter frukosten för att hänga i trädgården och återhämta oss, försöka återvända till verkligheten.

Men till sist var det bara att inse: Vi kan inte flytta in här för evigt, vi måste åka hemåt nu!

Kvar på slottstrappan vinkar John och Cilla Sandh, som driver Garpenbergs Slott, hej då och önskar oss välkomna åter.

Och det hoppas jag verkligen blir snart!

#porschecenterörebro

#garpenbergsslott

#tanjafylking

@porschecenterörebro

@garpenbergsslott

@tanjafylking

Slott och lyx och Porschar!

Vilken helg jag har haft!

Den här bilden berättar lite om vad som ska komma!

Vi blev bjudna till ett Slott, Garpenbergs slott utanför Hedemora. Det är inget som normalt funtade människor vill missa, så vi trängde in oss i ÅzaochTobias bil, rustade med hattar och klänningar och läppstift och gympaskor… helgen skulle innehålla mycket!

Kul bilfärd med kompisar vi inte sett på länge, och sen kom vi fram!

Champagnen stod och väntade på slottstrappan, bara att förse sig och sen började partyt!!

Fredagkvällen bjöd på underbar trerätters middag i källarvalvet, inklusive en strid ström av goda viner samt Cigarrökning!

Jag är, som gammal storrökare, en manisk icke-rökare nuförtiden, men inte ens jag kunde motstå ett bloss på Steffo-cigarren som vi – mest oemotståndligt – fick röka INOMHUS!!

Ljuvlig frukost på Garpenbergs slott. Hembakat bröd, våfflor och äggröra. Ingefärsshot som våra killar stönade över ” oh, vad starkt!! , dom små liven, vi tjejer log och tog en till!

Nästa dag, efter frulle och blåsning i alkomätare, placerades vi ut i nästa begivenhet. Om Slottet var EN huvudroll, spelade Porscharna den andra!

Porschecenter i Örebro , som stod som värd för hela evenemanget, hade nämligen kört upp 6 stycken toppmoderna supersnabba ursnygga skitfräsiga Porschar till Dalarna, för att vi skulle få provköra.

Jag kör inte bil så det stör, men åker med, det gör jag gärna!!

Och som det åktes! Fort och långsamt och tyst och med Sportknappen inne så att det mullrade i motorn…

Alltså, bilar idag är inte bilar… Det är magiska maskiner med ett eget liv!

Jag ska inte försöka förklara alla finesser, jag fattar inte en fjärdedel av vad bilen kan göra, men att det var HÄFTIGT, det fattade jag!

Jo, även jag körde lite … bil eller vad man halkar det… dvs Gokart!

Färden gick nämligen till Gokartarenandalarna där vi bytte från porschar till gokarts.

Jag blev rädd. Jag kör aldrig bil och nu skulle jag sportbila med bilgalningar som med dödsförakt kastar sig ut på banan, vinnarskallar och oräddingar..

Men jag kastade mig också ut!

Jag kom såklart sist, men jag kom fram! Jag gjorde det och tredje omgången sladdade jag och bromsade och gasade och krockade och hade hur kul som helst! ( revbenen gör ont idag, efter en rejäl smäll)

Väl tillbaka hemma ( jag är nog slottsdam i ett tidigare liv) serverads lunch. Och Champagne.

Älskling och jag samt kompisarna Åza o Tobias

Del två om denna lyxiga, underbara, generösa, fantastiska helg kommer imorrn!

#porschecenterörebro

#garpenbergsslott

#tanjafylking

@porschecenterörebro

@garpenbergsslott

@tanjafylking

Mot dårar kämpar en förgäves…

Kompisen Åsa. En av dom som fortfarande gillar mig. Och en fin bild, tycker jag😄

En i min bekantskapskrets fortsätter med en dåres envishet att hävda att jag mår dåligt, eftersom hen har hört av andra att jag skriver det i min blogg…

Hen har inte läst det själv. Men hen vet ändå!

Hen är en Han, förstås. I maktposition, förstås. Och hen har bestämt att jag är problemet i hens liv, eftersom jag ibland har åsikter om saker som hen anser sig veta bäst om.

Det anser inte jag.

Faktum är att jag är skakad i mitt innersta.

Den här människan antyder och hittar på, tar ord ur sitt sammanhang och skapar en situation som känns som ett regelrätt övergrepp.

Jag borde verkligen strunta i det, för jag får så mycket stöd från så många andra människor, som vet vad dom talar om.

Men jag känner mig orättvist behandlad och överkörd och det är en oerhört obehaglig känsla som inte ger med sig på ett snäpp.

Men alltså. Till att börja med:

Jag mår bra! Jag har skrivit att jag är ledsen för att jag är arbetslös, det är en känsla som jag tror att dom flesta kan förstå.

I övrigt var mitt liv toppen ända tills dåren började kladda ner det med sina insinuationer!

Nu är jag förstås ledsen både för att jag är arbetslös och för att nån försöker strula till mitt liv.

Så dumt att ta åt sig av nåt som EN (1) dåre säger , när så många andra, odåraktiga, säger tvärtom.

Jag ska försöka lyssna på dom istället!

Nu går jag ut i solen och fortsätter mitt liv, på bästa sätt och utan dårar!

Blir det vår nu?

Plötsligt kom våren!

Vi begravde svärfar igår, en fin och ljus ceremoni, det spelades vacker musik och det sjöngs , jag läste några dikter och solen strålade in på kistan som var prydd på bästa sätt.

En liten liten Jaguar står på kistan eftersom Evert var en sann Jaguarbilsförare!

Jag var nervös innan jag gick upp. Jag tyckte om Evert och det gjorde alla hans barn och barnbarn också, så mycket sorg fanns i rummet förstås. Och jag ville helst inte snyfta sönder dikten, om jag kunde undvika det, jag ville skänka tröst och stöd och sånt…

Men det blev fint, allting.

Imorse vaknade vi av att telefonen ringde.

” Er båt håller på att sjunka!!!”

Vi hade tänkt köra ut båten till ön, så därför hade kompisen lagt ner den i vattnet och väl där gjorde båten tydliga försök att dyka…

Räddad båt, fit for fight

Bara att kasta sig i bilen för att rädda det som räddas kunde.

Det visade sig vara inte så farligt, så vi införskaffade brunchmat och gav oss iväg på årets första båttur.

Och det blev precis så bra som vi önskade oss. Solen sken, vattnet var platt, husen längs vägen var fina😍

Våren närmar sig definitivt!

Till och med plockade jag ( på bensinmacken strax innan båtfärd) tussilago!

Lycka!

Kura skymning

Var jag inte redan deprimerad skulle vädret göra mig det! Att se det gråa utanför fönstret vareviga dag… Jo, det överensstämmer med mitt inre, det är väl det enda positiva med det.

Så kvällssolen blev en glad överraskning , eller om inte sol, så i alla fall ljuset. Kan man börja hoppas på att järngreppet ska släppa taget och låta oss alla få nåt som värmer upp våra kalla hjärtan och stela sinnen?

Resten av kvällen tillbringade jag och älskling i vårt nya rum, den forna ” barnkammaren” som äntligen har fått bli ett vuxenplace.

Där är det också grått. Men mysigt!

Sov gott, svärfar!

Min svärfar gick bort alldeles nyss. En fin och älskansvärd man, vi har tyckt mycket om varandra. Men dom sista , ja nästan åren, har han inte haft så roligt. Jo, när maten var god njöt han, och när barn eller barnbarn kom på besök – och det hände rätt ofta, för han har ett gäng!- gladde han sig, men i övrigt var det mest en väntan. Jag tror att han kände sig rätt färdig med livet.

Och trots detta, så fortsatte han leva! Han gav inte upp! Hans hjärta fortsatte picka i hans bröst, som blev mindre och tunnare för varje dag, barnen vakade vecka efter vecka. Evert klamrade sig fast vid livet!

Och inte var det första gången familjen har samlats runt hans -som dom trodde- dödsbädd! Nejdå, fyra fem gånger har dom suttit runt sängen dom senaste åren, men han har överlevt det mesta! Fall nerför rulltrappan med rullstol! Upp igen!

En galen sköterska som verkade vilja ta livet av honom genom att inte ge honom mat eller dryck på flera dagar (?!) och han fick åka akut till SÖS, uttorkad och med blodförgiftning… Ja ja, lite svält ska väl en karl tåla!

Hjärtinfarkt! Evert slår upp ögonen och undrar om han fyller år, eftersom det är så mycket folk där.

Men nu har han lämnat. Släppt taget. Givit sig iväg för att möta Birgit tänker jag.

Nu kan dom sitta i sin himmel och se ner på oss när vi befinner oss på Kobben, paradiset som dom byggde tillsammans och som dom lämnade vidare till sina barn och i förlängningen till alla oss andra, barnbarn och respektive och vänner som kommer på besök i stora skaror.

Förhoppningsvis förvaltar vi detta paradis på samma generösa sätt, som Geronterna gjorde.

Njuter av sommar och skratt. Mat och bad och gemenskap. Fortsätter spinna på glädjetråden.

Hej då Evert! Tack för att jag fick lära känna dig! Hälsa svärmor!

Ha kul i din himmel!🎉🍾💐😎❤️

Dagen efter…

Party igår! Inflyttningsfest hos goda vänner, tillsammans med andra goda vänner ( på bilden Lena Ahlström som jag jobbar hos på Ledarstudion ibland )

Lotta Gray, snyggare än nånsin. Själv börjar jag redan se dagen efter ut…. Vilket jag nästan är, för klockan är nog en sådär halvfem vid den här tiden. Party natten lång, alltså!

Här är själva värdparet, Lasse o Tanja. Glada i sin nya lägenhet, glada i varandra och glada är även vi som fick en kul fest!

Men ett fjantigt blogginlägg blev det. Förlåt… Men det är ju Dagen efter!

Mitt livs första ( och sista, kanske?) musikalaudition, och jag misslyckades!

Fanns ingen likhet med amerikansk feelgoodfilm alls!

Och då såg jag ändå, för miljoner år sen, hyfsat feelgoodig ut….

I min lite tråkiga livssituation just nu, blev jag oväntat kallad till musikalaudition,

Jag sjunger inte nämnvärt bra…

Men jag försöker vara gullig…😅

men jag blev glad, även om lite skeptisk…

Jag sjunger verkligen inte bra!

Jag gick dit. Jag sjöng. Det gick bra! Dom var nöjda!!

Och fast jag från början visste, att jag kommer inte att få rollen…..

så börjar man ju vänta.. och hoppas… och drömma… och. .. Ja, ni fattar!

Men nej! Jag är ingen musikalstjärna, tyvärr. Jobbet gick till nån annan.

Och trots att jag från början inte trodde att jag skulle få jobbet, så är jag nu besviken!

Konstigt hur man sätter upp målen.

Jag blev glad över att bli tillfrågad – trodde inte att jag skulle duga!

Jag blev glad över att min audition gick bra – trodde fortfarande inte att jag skulle duga.

Jag började drömma – tänkte att jag duger nog inte!

Fick besked om att jag inte dög – blev ledsen och besviken!

Okej. Om jag inte dög nu. Så duger jag nästa gång!

Älskling kom hem och tröstade.

Hos honom duger jag!❤️