Sol vind och vatten…. Vad mer behöver man?

Jag åker till landet, till paradisön, till lugnet och friden, för att se om hjärnan kan stilla sig och stressen tagga ner

.
Det hjälper. Solen lägger sig som en skyddande hinna, tystnaden som balsam. Kompis Jessica som är med, hjälper till att jaga  friden på plats, ja utan henne skulle jag vara mörkrädd och stresspåslaget enormt, men nu njuter vi av det skärgården på hösten ger.

Jag har såna problem med att förstå tekniken runt själva bloggandet, nu när appen som jag brukar skriva på inte vill fungera, så jag känner mig dels korkad och dels vansinnig på att inget kan vara lätt.

Men i eländet möter jag människor som är snälla och hjälpsamma, som lägger tid och energi för att hjälpa mig vilsna varelse att komma på rätt köl, och plötsligt en dag är jag kanske på bloggbanan igen…

Tack tex Tess som har varit en helt oväntad hjältinna i min bloggvärld den sista tiden!💕

Kommentera